Själv hjälps böcker / Tankar

Babel, var programmet jag halka in i när jag knäppte på SVT24 igår medans jag åt. Blev ett intressant lyssnande får min sida, då det handlade om själv hjälps böcker.
Jag lyssnade och bollade i mitt eget huvud medans jag titta, och har i efterhand kikat på hela programet.
Detta är nutidens bok ämne, det flödar böcker. Jag har själv läst Mia Törnbloms böcker och gillar dom. Är som med mycket annat, att mycket stämmer och lite inte alls. Men det är ju så livet är, ingen är likadan - Alla är vi olika.

Om vi då tar Mia Trönbloms böcker, jag har läst tre: Självkänsla.nu, Mera självkänsla!, En härlig bok.
Jag har läst böckerna och tänker i dom banorna... Ibland utan att tänka på det, medans ibland tänker jag på att jag gör det.
Jag har inte slaviskt följt övningar och annat som finns i boken, men att ha läst den och ändå fått den lärdomen, insikten eller om man vill kalla det kunskapen. Så har det förändrat mitt tänkande, det har gjort mig gott. Fått mig att inse olika saker, och på ett sätt kunna se mig själv lite mer utifrån. Vända på saker, tänka hur hade detta varit om det varit si och så.
Har nog alltid varit sån, men det går upp och ned och är olika i olika sitvationer.
Det är precis som Mia Törnblom säger, att man måste göra jobbet själv. Det är något man måste underhålla, är inte så att man går på gymmet en gång och så är man stark och har bra konditon resten av livet. Så är det med självkänslan också, den måste tränas hela tiden.
Alla får sig stötar och blir av med lite hörn och annat i livet, och man behöver krafter man samlar på sig allt efter som.

Man skulle kunna se det som en bil. Om man inte under håller bilen, lagar och tankar den. Så tar den stryk och det blir mer och mer fel på den men framför allt, den stannar.
Så är det med oss med, vi måste underhållas. Lagas och repareras, för att fungera.
När jag får fina kommentarer så blir nått lagat i mig, jag blir glad och då fylls det på i min tank med ork och lust.

Finns många saker som gör att jag mår bra, glada kommentarer, gott bemötande, att någon lyssnar och hör mig, en kram då och då, när något går bra... ja listan kan göras lång.
Sånna här saker känns ovärdeliga, speciellt i tider som det är tufft.
Alla har vi tuffa tider och hårda perjoder, med med andra medmänniskor omkring oss kan detta kännas lättare.

Något jag tänker på ofta är detta med energitjuvar, sånna finns det. Jag tror alla är det ibland, jag med. En person som annars inte är en energitjuv, kan kännas som en sån i tider denna person har det tufft och hårt. Men då är det extra viktigt finnas för dem, vara en av dom som får denna person att komma upp och må bättre.
Det är ingen man behöver, men man får mycket igen sen när det är en själv som är där.
Allt handlar i slutändan om att ge och ta, det är en balansgång det där.
Jag tror att det kan krocka ibland, tex. när personer som är i samma sits behöver hjälp och snälla kommentarer och någon som lyssnar.
Då får man inse om att det handlar om en balansgång, det finns pauser i allt även detta. Men det absolut bästa är när man kan på nått sätt sammanfläta detta, få en bra balansgång. Att lyssna visa respekt för andra är unikt, samtidigt som alla gör det på sitt sätt.
Dom som inte kan det, förlorar på det i längden. Då jag vill tro mig att det till slut finns för lite bra inslag i sin egen del av att få av andra, men även att det blir brist på att ge.

Alla kan inte gilla alla och alla kan inte ogilla alla, det finns dom som funkar och dom som inte funkar. Ta vara på dom du har och dom du möter, se alla nya möten som positivt.
Döm inte på förhand, utan bilda dig din egen uppfatting.
Tänk på något som du vill göra, gör det. Är det något du tycker, stå för det. Men samtidigt lyssa på andra och kör inte över andra.
Balansgång, som sagt.

Några andra reflektoner av detta program, är att det är mycket som är tabu. Mycket man inte talar om öppet och som man inte diskuterar, blöter och stöter som en av dom i programet säger. För att fortsätta ta exempel ur programet så tex. i saker som: Föräldrarskap, sjukdom, pengar... Ja, i princip allt.
Det handlar om olika tider livet, olika personer och händelser.
Gen om att prata och tala om saker och inte hålla det inom sig, gör saker mindre tabu lagda. Tror jag.
Tala mer, blöt och stöt mer med andra. Lyssna, ge och ta! Man får till slut massor själv.
Men vist som jag alltid säger, finns positivt och negativt med allt. Gäller bara att se dom positiva.

Var rädda om dom ni, har och ta vara på dom. Vårda dom, och tacka dom med jämna mellanrum. Var rädda om nya personer som kommer in i livet.

Personer kommer och går genom livet. Vissa kommer aldrig åter, vissa dyker upp igen.
Ibland tänker jag, undarar jag hur det varit om man sagt vad och hur, ja på vilket sätt dessa personer betytt/betyder för en.
Men det är ju inte alltid så att man vet det själv, mycket inser man när det är försent. För det är då man får mer perspektiv på det och ser det utifrån, försök ta dig själv och se dig utifrån. Fundera över sig själv, sin sitvation och sin dåtid och nutid men framför allt framtid!

Mitt tips till er är affirmera, detta är något alla har nytt av alla kan göra och bör göra. Mer eller mindre, då och då.
Det funkar på mig (oftast) men även detta är något som är färskvara, tror jag.
Har nu inte läst allt, men ögna igenom den och tror denna är läsvär ang affrimera.
Affrimera, gör man genom att säga/tänka meningar, så man till slut tror på dom. Man kan skriva dom, stätta upp dom så man ser dom någon gång om dagen.
Exempel: "Jag är glad!" "Jag är underbar".

Det var lite tankar för mig nu, skulle kunna fortsätta och fortsätta... Men allt har ett slut, på ett eller annat sätt.