Ekonomi

Nu har jag räknat månadens ekonomi.
Förra månaden gick jag back 5000, då jag bara fick ut 8000. Så det halka jag efter.
Denna månad fick jag ut 13000, och ligger pack 4600 kr. Så ja, det kommer förföja mig det här. Det kniviga är att man inte kan skita i någon eller skjuta upp någon, skjöt ju upp förra månaden. Man vill inte ha massa påminnelser som kostar och vill inte hamna illa till, det går fortare än man tror.
Jag kan bara inte förstå hur jag ska få ihop 4600, för att kunna betala det.
Får göra som jag gjorde förra månaden, blunda och hoppas jag inte hamnar i stupet.
Urs, vad det känns förnedrande.
Jag avskyr pengar just nu!
Vore så skönt om man fick räkningarna betalad.
För det kan ju tilläggas också med dessa siffror är inte mat och bensin med räknat, utan det är tomt på kontot.
Denna månad som har varit, har gått. Med hjälp av min fryslagring jag hade, så det tackar man ju för nu.
Har ännu kvar att ta av i frysen, och hoppas denna månad inte blir för tråkig.
Lite problematiskt med detta med bröd mjölk pålägg och så. Men får helt enkelt kolla utgångsdatumet på min havregrynsgröt och käka det med nått som ligger och skräpar hemma, har ju jordgubbssylt, haha.
Men jag tänker ju även på detta med att jag måste sköta stomin, och behöver mat och rutiner som funkar för den, inget enformigt eller sånt som gör avföringen lika. Utan måste vara varigerande och planderad efter hur den påverkas.
Nästa månad hoppas jag att det går att betala alla räkningar, så man inte ligger efter ännu längre. Det kommer då innebära att det blir en månad till, med helt rent kontot.
Men maj blir det nog bättre, om inte annat får jag ta min semesterersättning och betala in allt som blivit lidande. Det är det som är min reservplan, eller ja det ingår i min plan. Så någon reservplan har jag inte.
Med semestererstättnings pengarna ska jag även ta och betala ett lån till min underbara vän, som hjälpte mig i höstas. Guld värt! Tack. Ska bli så skönt att få bort lån som är tagna så där. Det ligger och gnager i huvdet hela tiden.
Synd man inte har lite undansparat eller någon som kunde hjälpa en när det behövdes. Man är helt ensam som ensamstående (lät som jag hade barn, men har jag inte).
Denna sjukskrivning/akut operation, har tagit knäcken på min ekonomi. Som var redan innan var ansträngd, så det gick precis.
Hade bestämt mig för att rensa bland allt så det skulle bli bättre, och var på riktigt god väg. Men då kom då denna operation, som på sitt sätt var bra. Men man levde ju inte som om man gick och räknade med att man skulle gå och bli så sjuk.
Men hedanefter, när allt det här är ordnat och uppnystat. Så är mina ekonomiska mål att få upp en buffert, bli av med allt som är onödigt. Spara till sånt man vill ha och vill göra.
Den tiden kommer kännas som en fröjd att ha kommit till, längtar så otroligt!
Slippa jobba varje månad för att klara månaden efter, utan då jobba få in pengar och ja alltid ha pengar.
LÄNGTAR!
Kan tyckas som att detta är ett oansvarligt och ointressant inlägg från mig, men detta är en stor sak för mig och är min blogg.
Precis som om man bloggar om något annat kan man ju lika bra blogga om detta.
Som det här med sömn eller mat som man vill bli bättre på, det bloggar man om... Men inte om pengar. Det är ett så tabulakt ämne detta med Ekonomi.
Men är många, väldigt många som har det tufft och hårt.
Jag vet att mina problem är små gämfört med många andra, men detta är min värld och mitt problem och det är stort för mig.
Försäkringskassan delvis satt mig i denna sits, men även jag själv. Vi har ansvar för olika delar i denna gröt.
Jag däremot inser vad jag bär anvaret till, medans dom FK inte ens har en aning eller bryr sig om vilken del och vilket ansvar dom har i människors liv.
Det är ju inte så att vi som har/haft kontakt gillar det. Vi avskyr det. Ja det är ett starkt ord, avsky. Men jag gör det.
För det första att man är sjuk, och det är jobbigt och tufft och allt annat, inte nog med det... då ska man bli överkastad till försäkringskassan. Som inte direkt gör livet lättare. Men är klart.
Det största asvaret får man bära själv, är ju jag som ska ha förutspott att jag ska hamna i alla dessa dåliga och tråkiga tider. Nej du hedanefter ska jag ränkan med att jorden ska gå under eller nått.
Har jag förövrigt gjort några år, jag vet med mig att varje år händer det nått som krasar mig ekonomiskt. Ja psykiskt också, men den biten har jag lärt mig att arbeta bort. Fråga inte hur. Men det ekonomiska är något man inte alltid har all makt över själv, så den är tuff.
Men om man vänder på allt, så får man ändå tacka för att försäkringskassan finns. För utan den skulle det ju ha gått ännu mer Käpprätt åt pipan!!!
MEN då ska ju deras orginistation fungera som den ska, men icke.
Kan tillägga att jag ändå känner positiv och försöker må bra blicka framåt och se ljuset, inte alltid lätt i denna värld. Men man måste för att inte bli ett psykfall eller bli helt knäckt (men man känner sig nedbruten, fast inte av).
Nog om detta, annars kan jag hålla på i en evighet och vända och vrida.
Så sätter nu punkt .