Att leva med Ulcerös kolit

Jag satt och kika runt lite och då på RMT sida, riksförbund för mag och tarmsjuka. Där jag klicka jag mig vidare till, projekt och sedan hitta rätt information där jag sedan valde ulcerös kolit.
Finns väl ingen större anledning till varför jag väljer att lägga ut denna text på min blogg, förutom att det hjälper till att visa andra hur det kan vara med just detta, få upp ögonen för detta riksförbund och sånt annat.
Detta är lite för att sprida kunskapen, på mitt sätt.
Läs gärna är inte så mycket text, när du läst kommer det inte förändra dig. Men du kommer bli lite mer allmänbildad ;) Kika in på hemsidan om du känner för det.

Ni som följt mig har säkert redan hajat att det är denna diagnos jag har. Man kan ju även läsa det i min presentation om mig själv här i bloggen för alla nya läsare.

Känner ni att ni får frågor eller annat, så ställ dom. Jag är inte rädd för att tala om det eller ge den information och kunskap jag har gällande detta.


(hoppas det är okej att man kopigerar texten, men jag har ju angivit min källa och allt sånt)

Att leva med Ulcerös kolit
Ulcerös kolit är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Varje år får 500-1.000 personer i Sverige sjukdomen. De allra flesta är mellan 15 och 35 år. Ulcerös kolit är en kronisk sjukdom. Det innebär att sjukdomen inte försvinner helt, men man kan vara besvärsfri under långa perioder. Många har bara ett par sjukdomsattacker under ett helt liv, andra har återkommande attacker. Men det är omöjligt att förutsäga sjukdomsförloppet.
Inflammationen kan flamma upp igen efter sju månader eller efter sju år. När man får en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom måste man lära sig att leva med sin sjukdom. De allra flesta som får ulcerös kolit kan fortsätta att leva ett vanligt aktivt liv när den akuta attacken av sjukdomen har gått över.



Vad är ulcerös kolit?
Ett annat uttryck för ulcerös kolit är "sårig tjocktarmsinflammation", ulcerös betyder sårig och colit betyder inflammation i tjocktarmen. Inflammationen drabbar i första hand slemhinnan i tarmen. Det vanligaste är att nedre delen av tjocktarmen är inflammerad. Ändtarmen är också alltid inflammerad när man har en akut attack av ulcerös kolit. Ungefär trettio procent har inflammation i hela eller nästan hela tjocktarmen. Det förekommer också att enbart ändtarmen är inflammerad och då talar man om proktit.
Vid ulcerös kolit sprider sig inflammationen inte vidare till tunntarmen, men ibland kan det vara svårt att skilja på ulcerös kolit och Crohns sjukdom, en annan inflammatorisk tarmsjukdom som kan drabba hela mag-tarmkanalen. Orsaken till ulcerös kolit är fortfarande okänd trots omfattande forskning. Däremot känner man till olika faktorer som kan utlösa en sjukdomsattack, t ex infektioner och vissa läkemedel.



Hur yttrar sig ulcerös kolit?
I samband med en akut attack av sjukdomen får man diarréer, flera gånger om dagen och ofta även nattetid. Avföringen är nästan alltid blandad med blod eller slem. Svåra magsmärtor och feber tyder på en allvarlig attack av sjukdomen. Ofta kommer sjukdomen smygande under en tid innan den blir akut.
I samband med en sjukdomsattack får en del problem med lederna, framför allt i ryggen och höfterna. Olika former av hudförändringar, inflammationer i ögon och lever kan också förekomma. I sitt akuta skede är ulcerös kolit en mycket allvarlig sjukdom som kan bli livshotande om den inte behandlas.



Hur ställer man diagnos?
Röntgen, rektoskopi och koloskopi är de vanligaste undersökningsmetoderna för att fastställa om man har ulcerös kolit. Vid rektoskopi för man in ett smalt rör i ändtarmen. Genom röret kan läkaren se hur tarmen ser ut och ta vävnadsprover från slemhinnan.
När man gör en koloskopi för man in en ca 150 cm lång tunn böjlig slang, med en minimal videokamera, genom vilken man kan se och fotografera hela tjocktarmen och nedre delen av tunntarmen samt ta vävnadsprover.



Hur behandlar man ulcerös kolit?
När sjukdomen är i ett mer utbrett akut skede sker behandlingen ofta på sjukhus. Men i många fall kan behandlingen ges i den öppna vården. För att häva inflammationen ges i första hand kortison. I svårare fall kan man också få näring via dropp under en tid. Genom förebyggande medicinsk behandling kan risken för nya attacker av sjukdomen minska.
De allra flesta som lever med ulcerös kolit behöver aldrig genomgå en operation. Operation är ett alternativ när sjukdomen inte kan kontrolleras på medicinsk väg. Om man trots allt måste operera bort tjocktarmen finns det idag olika metoder. Vilken metod som passar bäst är individuellt.


Källa: http://www.magotarm.se/