fredag, december 19, 2008

Gårdagen

Jag kom hem sent och vet ni vad, jag starta inte datorn. Var nog bra för mig, för jag soman gott på studs. Hade jag startat datorn hade man fastnat, som vanligt.

Var ju hos doktorn på hudavd. igår. Det gick bra, fick som första steg en lite starkare kortison kräm som vi hoppas att det sätter fart med. Har nämligen börjat sätta fart rätt bar sen jag testat det lite grann.
Om inte det går så vet jag inte riktigt vad som händer, men då får man skära upp såret och typ göra om det, eller så blir det hudtransplantation. Och det känns ju lite onödigt, när man när som hälst kan få skära upp magen för olika andleningar.
Det som gör att det inte läker är vävnaden har tagit över och huden kan inte krypa över och läka i hop. Heter hypergranulation.
Så nu får vi hoppas det sätter fart ordenkligt.
Jag frågade också varför det efter att nästan ha läkt i hop med en liten mini sårskorpa helt huxflux blev stort och öppet igen. Och det är för att när huden går i hop, så orkar inte huden hålla i hop allt. Det under tar längre tid innan det fäste, som man kan säga.
Så nu ska jag sluta va envis på att röra mig och göra saker helatiden och vila läka så allt fastnar i hop och jag kan bli "normal" utan sår igen.
Man får lära sig den hårda vägen. Som dom säger man lär sig av misstagerna och det blir erfarenheter.
Väl där gick jag upp till min stomiterapeft och berättade hur det hade gått på hudavdelningen.
När jag hade satt i väntrummet för att gå in och träffa läkaren på hud, så bläddra jag lite i Tebladet En tidning för Örebro Läns landsting, där jag uppmärksamma att min stomi terapeft E.Aveborn fick tårtan detta nr. Tydligen så är det nr 10 i tebladet och i första länken kan ni själva se när den blivit uppdaterad och går att läsa via nätet.
Så grattade givetvis till den!
Sen åt jag pankakor nere vid sjukhusfiket, prata med min vän Millan på telefonen. Han med att gå till apoteket och hämta ut salvan jag fick på recept också. Sen var klockan 13.00 och jag gick till kuratorn. Idag var sista gånen av den första perjoden om man ska kalla det så, man var där en gång och träffa henne och då frågades det om man ville fortsätta och om man ville det så är det fem gånger man planerar in. Och igår var sista av dom fem (alltså nr6) Men vi har redan bestämt oss att forsätta. Igår kom vi även till en ny nivå, skulle jag vilja säga. Så nu är det mycket att berarbeta. Allt känns urk ibland. Men finns att tala om, inte har man haft ett lätt liv inte. (vet att det finns dom som har det värre)
Sen åkte jag hem till Millan och Martin och såg hur det gick för dom att skruva ihop deras första gemensamma möbler =) Jag snodde med Millan och gick till Sveas Bageri och fika.
Sen var jag hem en sväng innan jag åkte och sa hej på jobbet och var och sa hej till bror med familj. Så var jag och åt lussebullar hos en kompis. Sen hem och slockna.
Låter som jag gjorde mycket, men tar det lungt överallt. Bättre att sitta hos andra och hälsa på än att sitta hemma själv och tänka på massa i onödan och känna sig ensam.
Somna gott vid tolv och sen har jag sovit till halv nio och nu sitter jag i soffan.
Men som jag skrev i min Adventskalender så ska jag försöka göra ett ryck här hemma och plocka lite, diska, vika tvätt och vattna blommorna. Vill ju inte ha ett bombnedslag att komma hem till efter jul.
Bara att bita i det sura äpplet och börja, är ju bara jag själv som stökat till så jag kan inte skylla på nån annan :P
Skulle vilja baka lite och ta med under jul veckan, får se om det hinns med och orkas med.
Krutet går till att läka nu!!

4 kommentarer:

  1. Granulom har jag fått vid stomin men inte "hyper" utan det har varit mer lättåtgärdat. Men det ger mig en bild av varför ditt sår är så svårläkt. Hoppas salvan hjälper!

    SvaraRadera
  2. Madde:
    Dom pratade om hypergranulation det andra har jag inte hört. Men vet egenligen inte vad jg har, vi börjar på en kräm nivå iaf. Och jag hoppas innerligt att det läker! Vill inte skära eller annat. Men är det det man måste så är det väl bara att görat.
    Tror du är den första som har fått en "bild" av varför jag inte läker. Knappt jag själv orkar med längre att försöka förstå.
    Hur långtid tog det för dig att läka, man kan gå rätt läge säger dom (tydlgien jag har ju gått i ÖVER 90 dagar)
    Tack, hoppas också salvan läker!

    SvaraRadera
  3. Det är ett granulom, något som har granulerat en granulation. Fattar du, samma sak sagtm på olika vis. Tror det är att slemhinnorna i vävnaderna kryper utanpå huden och en slemhinna är ju ingen grogrund för läkning. Fattar du hur jag menar? Det är den uppfattningen jag fått iaf, vet ju inte om det stämmer med vad som hänt i ditt sår men kanske...

    Minns inte hur snabbt det läkte faktiskt. Det har varit olika vid olika operationer tror jag men den ytliga läkningen har nog skett på ett par veckor tror jag. Högst! Förrutom en av gångerna då fick jag glipor i såret som inte läkte, då tog det lite längre tid.

    SvaraRadera
  4. Madde:
    Jag hajar, är helt med från början på vad det är som hänt med mig. Men många vänner bekanta och släkt inser inte.
    Och jag tycker själv att det är jobbigt att jag inte läker. Men nu ska jag lägga all energi på det. Tjänar inte på att göra som jag gjort... då tar allt längre tid. Jag får sluta va så envis.
    Som hudläkaren sa igår när jag tagit bort allt om lägg visa massa bilder och sa vad vi gjort och vad vi trodde kunde va bra samt frågade vilken ordning det föjande steg kom i med ev uppskärning av sår eller transplantation.
    Så sa hon iaf "Det var ju bara att hålla med om den bedömmning och hoppas det sätter fart nu" Jag ska ringa när det blir ändringar eller om jag vill att dom ska se på det igen.
    Prover har nämligen sätt bra ut helatiden.
    Kom in en sköterska när hon doktorn var kvar och hon sa att hon kunde va kvar tills jag var klar med omläggningen. Läkaren sa då "Här har du en som har stenkoll på sin stomi"

    SvaraRadera