Bakning

Ne, bakning blev det ingen idag... kanske i veckan.
Väntar på att min vän ska ta reda på receptet på, som jag kallar dom cola kaffe bollarna. Sveas har tagit bort dom ur sitt sortiment. Jag som alltid köpte sånna. Synd!
Får helt enkelt börja göra dom själv, är super goda till kaffet. Lagom.

Maten förut blev lyckad... smakade bättre än vad den såg ut, blir ju så blekt i ugnen.
Blev över också så ska äta det imorgon med, sen på tisdag är det dags att laga nån ny rätt =) Ska nog göra en av mina favoriträtter... denna är av laxfile och pressad potatis.
Man får en sån härlig lätt mätthets känsla av lax.

Nu tänkte jag ta kväller av denna söndag och krypa ner i min stora dubbelsäng med alla kuddarna. På schemat imorgon: Sova ut, så korppen får vila och läka. Kolla posten, läkaren har skickat pappar. Om jag fått papper ska jag åka till jobbet och koppigera och ge dom sina ex samt skicka till försäkringskassan. Ska även sen när papprena kommit in dit tala med min handläggare om min sitvation. Men är lämligast att göra efter jag varit hos hudavdelningen på torsdag.
Sen kl 15:30 ska jag få venofer dropp, blir 7 gången. Detta är första jag är nervös... urs. Gjorde så ont sist, brukar inte göra det. Men kärlen är så ärrade/slitna, som jag skrev förra gången jag blogga om det. Helt sjukt, 25 år och utslitna armväck.
Har fyra gånger gånger med droppet kvar (med gången imorgon) Och några dagar eftersista ska jag ta nya prover. Så jag vet med mig att det kommer bli fem stick. Och mer där till med dagarna/veckorna/månaderna/åren... Men som sagt det jag vet nu.

Urs, måste va frisk för att orka vara sjuk...

Känns jobbigt att inte få åka till jobbet imorgon, men på ett sätt är det en lättande känsla. För jag har gjort det utan ork i kroppen och med en hjärnvilja. Men korppen har orkar inte mer. Måste få läka och måste få upp orken.
Det värsta är att det också förutom det sätter sig på tankarna... urs för att inte få vara fungerande. Jag som hade sån energi i början och vilje styrka. Den dör sakta ut med alla motgångar och allt som inte går frammåt.
Får försöka hålla ut. Vara stark.
Men är inte alltid lätt.
Ensam är stark. Säger min vän jämt (och många andra)
Men är nog så att ensam blir stark i allt den får gå igenom.
Stark är nog inget man bara är, utan nått man blir.
Men man måste också få vara svag. Annars orkar man inte vara stark.

Tänk om man alltid skulle orka och känna som man tänker... eller ja tvärt om för vissa (och i vissa stunder)

Med detta inlägg säger jag nu godnatt och hoppas ni alla får bra start på den nya veckan!