Godmorgon på er alla!
Jag har varit mer eller mindre frånvarande här ifrån känns det som... Men inte så många som saknat mig :)
Ja senaste veckan har jag varit lite off i humöret, fast samtigidt väldigt on. Låter nog lika konstigt som det känns för mig. Off sidan har varit detta med vardags sysslor, ibland känns det bara som det vore skönt att ha nån som kom och städa och fixa lite. Medans det faktiskt är så att man vill göra det själv, iaf fixa och dona. Men känner att jag har fullt i min lilla lägenhet, vet inte var jag ska göra av allt. Men så kommer det alltid vara med mig, hur stort jag än bor kommer jag ha för mycket pryttlar.
Denna helg har jag varit ute på bravader båda kvällarna, fredagen var det student i staden (örebro) så var in där på kvällen och kika. Men var dåligt med studenter, åt på Max med lite vänner. Sen blev det något varv innan det blev hemgång.
Lördagen sova jag bort och gick upp efter ett, iväg och handla det viktigaste. Duscha och gjorde mig klar inför dagens Exeamensfirande, min vän Sanna är nu klar och färdig utbildad! Grattis till dig Sanna! Nu är det ut i arbetslivet, nya uppdrag ny stad, ja oj så mycket nytt. Så otroligt roligt för dig! Är så där posetivt avundsjuk :P
Jag önskar dig allt gott. Och så fort jag får råd ska jag komma och hälsa på!
Firandet var mycket trevligt, väldigt god mat och allt! Tackar så mycket tjejen.
Sen vid 22 åkte jag till syster yster, som hängde med ner till Askersund. Där var det Kanalfesten, tydligen den sista!? Var Nordman som spela.
När det händer saker i Askersund, ovadsätt vad. Brukar det alltid vara fullt med folk i staden, men icke idag. Eller jo det var ju lite folk, men mest yngre utanför. Om man hade gått in på området hade det nog känts som en klassåterträff :P Haha, den har jag förövrigt detta år ju. Jupp så är det 10 år sen man sluta årskurs 9 :D
Blev en bra kväll med syster i staden, vi träffa lite vänner strosa runt och snacka med allt och alla... som det ska vara :)
Även söndagen sov jag bort, ja jag ljuger inte... sov till efter ett även denna dag, helt otroligt. Jag sover inget på veckorna och sover hela helgerna =( Så vill jag inte ha det! Vet inte vad jag ska göra för att kunna somna på vardagkvällarna, är ju inte sovandet jag har problem med utan är att somna. För när jag väl somnat, vill jag sova sova och sova.
Tankarna snurrar så när jag väl ska sova... hit och dit och dit och hit.
Är massor jag borde göra förresten... Åka till apoteket, hämta ut mina prednisolon suppar. Måste även ta kontakt med min stomiterapeft (tycker fortfrande att det är knäppt det heter terapeft, då man egentligen inte pratar med denna så mycket utan är mest för att testa ut hjälpmedel/bandage/tillbehör)
Såg en gördel i nya ILCO-bladet som jag skulle önska att ha, när jag tränar verkar bra, men varm samtidigt.
När jag ändå är inne på gördel så har jag tänkt på den senaste tiden att jag ogillar över kanden på gördeln, känns som korvstopp. När jag jobbar är jag utan, och det är skönt. Detta funkar bäst, då jag har skjorta istoppad och sen har påsen lixom i vecket (om ni hänger med) Men är jag är utan uniformo har jag oftast tunikor eller liknande då detta känns bra och helt fritt från lösningar, för när jag har byxor är det alltid nogot antingen nån lösning man kommit på eller att man tycker att tröjan och sånt ska åka upp... eller ne är nog mest att man får gå och dra upp byxor och ner tröjan hela tiden. Jaja, känns iaf inte lika färdig påklätt om jag säger så. Men nu när jag sitter och skriver så inser jag att jag oftast har byxor... haha... men när det är något, fest eller träffar folk som inte vet om det, då har jag oftast tunika. Kanske för det gör det minst synligt?! Ja det där är nog olika i olika tillfällen.
Vore skönt om alla viste och att det inte var så tabulakt detta ämne, vill att det ska kunna accepteras för vad det är.
Personen är ju den samma. Jag är jag!
I helgen har även mina tankar gått till vännen Karin, hon har skrivit ett stort prov. Jag hoppas det kännes bra för henne efter hon skrivit klart. Men jag vet hon klarar det, hon är så otroligt duktig och kunnig. Hon kan så mycket, mer än hon tror och kanske själv inser!? Tror jag iaf, jag är ju inte så inne i den världen hon är i, men hon är bra duktigt! Och det är min vän :P Kram till dig.
Jag är på jobbet som ni kanske gissar och anar, ja ni som läser min blogg.
Ska ta första kaffet strax, luktar nybryggt här!
Idag har jag fått allt för att få headsetet att fungera, så nu sitter jag här som en annan kontors råtta :P Men bara för det är det lungt med ringandet och radio apparaterna fungerar rätt bra för dagen... Men kommer väl igång med ringandet snart när lastningar och annat trillar in.
Annars idag, ja jag måste till biblioteket. För det är sista dagen att lämna tillbaka det jag lånat. Fast egentligen vill jag inte, har lånat om det en gång, så får inse att jag får lämna tillbaka det och låna om det när det finns mer tid.
Är lite av varje: Engelska cd skivor, hade jag en tanke att lyssan på men har inte alls blivit av. Avslappningsskiva, hade varit skönt att lyssna på den. Då den fundgerade som en inlärning att andas rätt och att öka avslappningen kunna somna in lättare (den skulle jag verkligen behövt lyssna på och lärt mig) Någon boko med ordspråk och nån roman, som jag inte minns vilken. Boken med sevärdigheter i Örebro län, den har jag bläddrat igenom hela, mest tittat på bilderna och läst bildtexterna... Var förövrigt på ett av ställerna som är med i boken när vi hade picknik i torsdags, jag och Millan. Men eftersom man bor här om kring, så finns det en dels saker, rätt mycket till och med som man har i vardagen runt omkring sig. Men eftersom man blir så hemma blind så är det inte så att man tänker på det från synvinkeln att det är en sevärdighet :)
Är även ett möte på jobbet idag, men tror inte jag behöver gå?! Men vore ju iofs roligt, så kanske går dit ändå. Märks hur jag gör.
Onsdag ska jag till frisören, vet inte om jag skrivit det. Men var iaf hos min frisör jag valde att ta mitt presentkort från jobbet efter mina fem år som anställd. Så blir färgning. Skulle vilja klippa mig med och få ordning lite på fresyren... eller ja jag tycker väl itne det är nån frisyr nu utan mest avklippt. Skulle vilja ha lite mer effekt och lite mer som sist. Men men man kan inte få allt :) Får ta det när jag har råd (när jag nu har det)
Torsdag är det skolavslutning för lillasyster, hon slutar 8an... hoppas jag kan gå på den.
Sen på eftermiddagen är det kalas för bror som 17 år om jag inte tappat åren helt!? Tiden går fort, stora killen!
Är även skolavslutning för minsta lillasyster som slutar, hur var det nu 3an. Känns som jag inte har koll på nått, men borde minnas rätt. Minnet har nog inte försvunnit helt vid 27 års ålder :P
Ja just, har jag skrivit om sjukgymnasten? Ja jag har en nu iaf ;)
Det jag kan rapportera är att jag är USEL på att genomför mina övningar. Som jag både tycker är enkla och bra! Grund övningar innan vi går in på nästa övningar om två veckor. Så jag får väl försöka rapportera här om jag missar eller ja om jag gör övnigarna, så jag får känna mig duktig eller skämmas. Övningarna ska iaf göras varje dag!
Ska även börja fundera på vad jag ska packa med inför resan till stora staden Stockholm i helgen... blir min semester! Såå skönt! Bo två nätter på båten Gustaf av Klint, göra det som faller oss in i staden, men blir en tur till gröna lund och så vore det kul med en liten båttur till skärgården. Lite shopping kan jag gissa det blir med. Suck vad tråkigt det är att man inte har pengar!!! När ska jag få ha kul ha lite pengar över!? Men men man har sig själv att skylla, så ingen idé att klaga.
Får ju tillbaka mina två tusenlappar på skatten denna vecka, borde komma iaf. Dom kommer jag få ta av. Men ja dom behövs iaf, då jag bara har 1100kr kvar till löningen i slutet på månaden, bensin till jobbet och mat är väl det viktigaste. Men att ha roligt är ju också nått man vill speciellt nu när det är sommar och det händer mycket. Midsommar tex. Ska ju på logfest kvällen innan midsommarafton, grillning dans och fest. Uj så kul det ska blir. Har med mig sällskap med ;)
Midsommar kvällen märks vad det blir, brukar ju vara så att det alltid bestäms av alla några timmar innan... Är med bjuden på en fest, som lockar väldigt ;)
Ne just, det där kaffet är nu klart...
Jag ska njuta av första koppen med mycket mjölk och jobba vidare, njuter av att jobba idag. Morgon promenaden var lite ruggig då det bara var 2 grader men frisk och skön. Morgonen har flytit på bra och jag har det bra på jobbet... Lala la la la lala la la...
Jag läser din blogg varje dag, så jag har saknat dig!:-)Men är första gången som jag ger en komentar.
SvaraRaderaJag brukar ha linne under mina tröjor och tunikor, inbillar mig att stomipåsen syns mindre då.
Men kan ju bli lite varmt med linne inunder nu i sommar! Synd att man inte ska våga vara utan och strunta ifall att någon ser, för som du säger, man är ju samma person, som man var innan man fick stomin.Hur som helst så är jag glad att du är tillbaks igen! /Stina
Anonym/Stina: Åh så glad jag blir av din kommentar, så härligt att få kommentarer när ni som läser och inte har kommenterat förut visar er :) Nästan så man fiskar er lite ibland :)
SvaraRaderaHar känns ett tag som jag bara ger och ger i bloggen, men inte fått något. Men så saknade jag det lite. Inser ju också att man kan ju inte få något om man inte ger :P
Ja linne har jag med alltid under, men hade jag nog förut med. Men som du säger på sommrarna kan det bli varmt.
Mm, jag döljer nog den mer när jag är någonstans där alla kanske inte vet, inte för jag inte vill dom ska veta... vet helt enkelt inte varför :)
När jag är med dom som vet och så, så tänker jag inte på det, då är allt som vanligt. Så därför är det skönt när andra vet.
Mycket sitter nog i hjärnan, konstigt det där =)
Tack igen, hoppas vi skrivs mera!
Fortsatt trevlig måndag! Kram
Din blogg betyder i alla fall jätte mycket för mig, även fast att jag inte ha gjort någon komentar tidigare.
SvaraRaderaBörjade läsa din blogg innan jag blev opererad och det var så skönt att hitta igen din blogg då, när allt känndes så nervöst, att få läsa om någon annan som redan fått stomi.
Tror kanske att ju längre tid man har haft sin stomi, ju säkrare känner man sig och vågar kanske strunta i vad andra ska tycka, vad tror du?
Men just nu kan jag inte riktigt tänka så.:-(
Önskar tex att jag skulle våga ha bikini i sommar, men är rädd för att jag är för feg:-)
Men rädslan, förvinner kanske somsagt med tiden, får hoppas det:-)
Ha en fortsatt trevlig måndag du också! Kram/ Stina
Hej igen!
SvaraRaderaJag har också saknat dig. Skrev min första kommentar häromdagen. Du frågade om min bakgrund och jag vet inte hur jag ska svara, så det blir kort. Jag har crohns sjukdom och blev sjuk som barn. Det konstiga är att trots att jag gått igenom ett antal operationer (8 ggr) och medicinska behandlingar har jag aldrig tänkt mig som sjuk.
Det har nog hjälpt mig att leva ett "vanligt" liv, men samtidigt har det varit jobbigt att jämföra sig med friska människor. Jag har många gånger kännt att jag inte räcker till och inte klarat av allt jag egentligen vill. Först nu vid 50 (!) års ålder börjar jag acceptera att leva mitt liv efter mina förutsättningar. Hoppas att du fortsätter med din blogg! För mig har det varit till stor hjälp att du delat med dig av dina erfarenheter och upplevelser och även andra tips!! Kram från din läsare Anna
Anonym/Stina: Tack det värmer verkligen! Glad att jag funnits där för det, det är sånt jag vill. Det är bra med bloggvärdlen då man får tips och idéer, som man själv väljer sen vad man testar och inte testar.
SvaraRaderaJa precis destu mer man lärt sig ta in det själv, lärt sig leva i dom olika sitvationer man hamnar inför. Och att man känner att man faktiskt blir accepterad bland andra iaf. Påsen gör en inte till någon annan, för man är ju som sagt samma person.
Jag känner att det är absolut skönast att andra vet, för då kan jag vara mig själv. Vet jag inte så tänker jag nog mer på det, omedvetet. Att jag ska dölja osv.
Jag tror som du, att man vågar mer med tiden, man hittar balansen och sitt ingre lugn/självförtroende.
Jag tror jag kanske kommer våga ha bekini :) men märks, jag behöver köpa en först, och tanken är att det ska inhandlas en så jag har dom dagarna jag känner för det. Men är nog inte påsen i sig som får mig att inte välja enbart påsen, utan är detta med mitt ärr, det är inte vackert efter mina kompekatoner efter länkning. Men men. när detbleknat lite så blir det nor bättre. Jag accepterar ju min mage som den är, fast den är helt krossad :P Hoppas den kommande blivande partnern gör det med.. och ser mig och inte bara min mage :P Men vet jag ju inerst inne att så kommer det vara. Den om inte gör åvanstående, den är inte värld mig.
Oj oj vad jag skrivit nu.... lite terapi även för mig.
Hoppas inte jag förvirrat dig?!!
Kramar till dig Sara
Anonym/Anna: Tack! Som jag skrev här nyss, det värmer verkligen att få höra det :)
SvaraRaderaNe ja har inte heller sätt mig själv som "sjuk" eller inte handlingsmässigt iaf, jag är ju samma person med samma vilja samma tänk och samma allt. Bara det att jag varit lugnare med vissa saker nu efter operationen för olika anledningar.
Ja "vanligt" liv lever jag med, allt som hör till. Men somd du säger visa stunder är det tufft, då man ibland inser att man kämpar på rutin.
8 operationer, då har du hunnit med en hel massa. Många turer, hoppas du mår bra idag!?
Tack för att du vill jag ska blogga vidare, som jag skrivit nu, att värmer verkligen!
Många många kramar
Hej du! Jag är också en sådan som "hängt" här en tid utan att ge mig tillkänna. Roligt att läsa all kommentarna här ovan. Har själv Mb Crohn och fick min stomi när jag var 16 år. Och trots mina nu 40+ har jag ännu inte vågat mig på en bikini och tyvärr måste jag erkänna att jag även undviker badhus och bad i allmänhet. Löjligt... man borde kunna acceptera den man är och inte skämmas. Jag har ju trots allt fått min stomi för att slippa alla problem jag hade tidigare, och det borde jag vara lite mer tacksam för. Vad jag vill säga är att det nog inte handlar om ålder och hur länge man haft sin stomi. Det är nog snarare en fråga om när man vågar och vill acceptera att man är den man är - opererad, men med alla armar och ben i behåll.
SvaraRaderaKram till dig - fortsätt skriv.
Vi ses
Anonym/Anette: Hej! Blir så glad när ni visar er och skriver till mig!! Tack!
SvaraRadera16 år då fick du det tidigt, och haft det ett tag. Är tråkigt att du inte hittat balansen där och känt att man vara helt öppen (eller vad man ska säga) med det. Men har ju nog med sammhället att göra också. Önskar att föreningen kunde jobba mer med detta att det ska bli mindre tabu... och inte enbart för att att man ska träffa andra för frågor som rör detta och så utan olika saker för att det ska bli mer känt eller att det ska finnas kunnskap om det ut i landet/världen. Dålig gämförelse men som med diabetes o liknande.
Det är nog som du säger att det spelar ingen roll hur länge man haft det. Utan hur man vågar acceptera det. Och vara tacksam för det man har och det man fått om man säger så.
Tack för dina ord! Det gör det lättare för mig att faktiskt fotsätta skriva.... det styrker mig.
Kram!